Det ställer livet på slänt För hur mycket man känt Av livet som hänt När all skepp man bränt Alla dörrar lämnade på glänt Släpper taget och lämnar en på pråmen Det trycker ner en i skit bland slaveri och sånt slit när tillvaron är fragil som frigolit om man känner sig våldtagen av en plit Då är livet vägen dit för hur det än går blir man ändå skickad hit Där verkligheten är ett faktum och känslan en kraft När livet är en börda en utmaning att skörda och problem att mörda när jag kan få mina texter hörda och resor att insupa och förföra Då är livet som det verkligen är och det är då jag älskar det