- Vi sticker ner till torget och köper öl, det är en brinnande sol idag, säger Kråkan när han väcker mig. Jag inser att jag somnat med mina cowboy boots på natten innan. - Klart vi drar, svarar jag och stegar upp från soffan. På med en sliten röd t-shirt, sipprar lite på en upphälld kaffe och ut i dagen. Det är bländande när vi kollar ut över Tuves grässlätter på vägen ner mot torget. In i livsmedelsaffären. Ut med ett 6-pack Stella Artois, mot bänken på skolgården precis brevid torget. Psscht! En djup klunk öl i solen. Jag och Kråkan igen. Det är påskafton 2001, klockan har slagit 15.12 Vi sitter där och pratar om vart vi ska dra till sommaren. Vilka platser ska vi besöka och vad är det vi gärna åker ifrån. Redan då visste jag, såväl som nu. Att fastna i ett livsberoende som vi namngav "Svenssonrutinen" var aldrig ett alternativ. Vi ville vara på väg mot saker. Mot platser. Upptäcka världen, suga musten ur allt som var livet och träffa miljontals människor. Inte sitta och ruttna i jantelagssverige och klaga på hur bra andra har det som tar tag i sin tillvaro och verkligen lever. Vi gjorde vad vi hann med under vår tid. Radarparet utan gränser. Piff & Puff, Ronny & Ragge, Stickan & Staven. Ja, namnen var många. Vi bytte medvetet smeknamn för varje land vi kom till. Avslöjade aldrig våra riktiga namn. Grekland, Cypern, Norge, Danmark. Vilka resor. Galna. Och vi älskade folk som var minst lika galna som vi själva ansåg oss vara. Som brann för upplevelsen, som kunde dö för ett ord, som levde. Vi jagade sånt folk överallt och hittade alltid någon som hängde med på korståget. - Lassar du upp en till, säger Kråkan. - Absolut. Vad ska vi köra om ett år, frågar jag.- Jag ska ta en öl till och fundera på det.Klunkklunkklunk- Okej. Nu vet jag! Vi ska åka till Hawaii du och jag. Lära oss surfa och spela ukulele. Det hade vart något det. - Vi drar då, säger jag. Vi säger det och verkligen tar den rutten. Du och jag, mot allt. Vi tar oss till Bergen i Norge och rensar fisk i tre månader sen sticker vi, på riktigt. Vi drack upp de resterande ölen i solens värmande strålar och kände oss friare än någonsin. Inget kunde ta vår livsfilosofi. Den var redan satt i verket. Hawaii uteblev dock. Men minnet av den där bänken, himlen vi avgudade och drömmarna vi målade upp ligger kvar färska som om vi satt där imorse, och skissade på livets karta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Flyter bort.Krålar sig bort från himlen.Det blir blått, och ljust.För i detta nu seglar de bort, molnen, med annan destination. Det är vackert nu, och jag känner ingen oro alls. Jag skulle kunna sitta här hela livet endast för att suga in ljuvligt ak...

  Writers Edge har numera bytt namn till Everett Parker.   Everett Parker lirar live i P4 på tisdag den 17 juli klockan 09:30 lyssna här då: http://www.sr.se/sjuharad   Han spelar även live på Sjuhäradsfestivalen den 28 juli. Info: www.sjuharadsfe...

Det är vad som upptar allting nu. Det är därför jag inte skrivit så mycket här tyvärr. Men allt är suveränt. Spelningarna rullar in, en skiva ska spelas in i sommar och jag är fullständigt tokkär i en flicka från Västerås.   Kolla gärna in musiken p...

Insangel16.30 - 17.00 Om: Klassisk metal med influenser av allt det goda.   Writers Edge 17.30 - 18.00 Om: Monotona texthistorier slungas stillsamt ut i en ljudlig självbiografi.   Ginger Trees18.30 - 19.00 Om: 60/70-tals influerad bluesrock med myck...

Den där blicken sänkte min gard. När han såg på mig när jag korsade skolgården. Plötsligt ramlade mina ögonlock ner, min panna rynkade sig i ett försök att hålla mitt huvud alert. Överöst av ord om att min existens var överflödig och menlös. Jag förl...